STOP!
Ibland önskar jag bara att någon skulle komma in och säga stop, hit men inte längre..
Ibland önskar jag bara att någon skulle säga ifrån…
Ibland önskar jag bara att någon skulle kliva in i mitt liv och vägra att ge sig..
Ibland önskar jag att någon skulle kunna ta ens beslut och ta tag i saker man själv inte orkar
Det är konstigt hur man kan längta efter något så fruktansvärt jobbigt…
Men jag antar att det är det som är att vara ”vuxen”, 19 år och ha en egen lägenhet.
Det är konstigt men ibland (ganska ofta) skulle man faktiskt vilja ha någon som skäller lite på en.. Någon som är kärleksfull men bestämd.
Nu är tankarna slut för i kväll det här inlägget får lämnas lite oavslutat…
det är inte alltid lätt att vara vuxen. :) men en fördel man har om man vill, är ju gud. han kan säga stopp. han är kärleksfull. han kan bära en igenom sånt som är jobbigt. han kan hjälpa en ta rätt beslut. men bara om man tillåter honom göra det, och det är ju ofta lättare sagt än gjort. det är något man får öva på ständigt.
