BETTAN SPETTAN

Har haft en fantastisk kväll i kyrkan. Även om man inte alltid är på topp så är man välkommen och man får ha en dålig dag. Ofta brukar jag känna att det är jobbigt att gå utanför min trygghetszon och min lägenhet när jag inte är på topp. Men ikväll trotsade jag det och inget i mig ville dit, jag mådde inge bra, var trött, hade huvudvärk och kunde komma på ALLA ursäkter för att slippa. Och under lovsången ville jag helst bara gå ut och gå hem. Men jag är så himla glad att jag ändå stannade kvar trots allt motstånd jag kände.

Och jag är så glad och tacksam för ALLA mina underbara, fantastiska vänner.

Kom ÄNTLIGEN igång med mitt projektarbete i estet ikväll :D

Jag har funderat i veckor på vad jag ska göra och hur jag ska göra.

Och som vanligt drar jag upp på det till sista veckan.

Tro det eller ej men JAG ska göra ett collage om glädje.

Det ämnet skrämmer mig lite.

För mig har glädje alltid varit om en person går runt och ler hela tiden och är ni vet sådär överdrivet glad och positiv hela tiden. Och glädje kan man bara få om man är nöjd med allt i sitt liv och vet vad man vill och vem man är.

Fast i kväll när jag satt i kafeterian och funderade på just glädje så kunde jag känna att jag faktiskt har mycket att känna glädje över.

Och då blev jag så himla tacksam och glad!

Jag har vänner som bryr sig, jag har vänner som jag kan lita på och som tror på mig och hejar på mig. Inte för att jag är jätte duktig och lyckas med allt eller för att jag har en massa bra idéer eller för att jag får höga betyg. Utan bara för att jag är jag.

Den sanna glädjen är när du inte kan kontrollera alla glädjeämnen.

Och med det sagt ska jag nu krypa ner och försöka sova.